Jonnas tid i Kenya

IDAG ÄR DET DAGS. Jag är så glad att jag inte kunde somna om när jag vaknade tidigt. Idag ska 400 barn få äta sig mätta. Idag får 400 barn både frukost, lunch och liten kvällsmat. Idag får 400 familjer varsin påse mjöl som räcker till många mål mat. TACK VARE ER!

 

Ni har samlat ihop så otroligt mycket mer pengar än jag någonsin kunde föreställa mig. Det räckte till långt mycket mer än bröd, ägg och saft - det räckte till en fest som varar i många timmar med 3 mål mat för dessa barn. JAG ÄR SÅ LYCKLIG! 

 

Ungefär just nu får alla barn på skolan varsitt ägg till frukost. (Detta brukar de en gång i veckan få till lunch och är ofta det enda de äter den dagen och under den skolveckan). Klockan ett serveras de massa saft (de brukar inte dricka mycket under dagen annars, även vatten kostar pengar även om det inte är mycket), en slags risotto med kött (!!) grönsaker och kryddor. Dessa barn får nästan aldrig äta kött, men idag är det fest! När vi lekt en stund och allmänt bara firat hur fina dessa barn är och att de klarat sina exams och ännu en termin får alla barn varsitt päron, en mandazi (typ friterad bröd) och varsin påse med 2 kg chapatimjöl ("pannkaksbröd" som i vanliga fall är för dyrt att ha råd med, trots att det tillhör det billigaste man kan äta här). 

 

Förstår ni hur bra detta är? Jag önskar så jag kunde ta med er allihopa upp till skolgården idag, men det går ju tyvärr inte. Jag önskar också jag kunde haft er med igår när jag och Malin (nyfunnen vän som är medföljande till Sveriges Radios utrikeskorrespondent och bor några hus bort) gick runt i Kawangware tillsammans med Veronica (rektorn) och en lärare på skolan. Vi fick nämligen vara med i VARJE led av hur era pengar används. Vi gick där inne i slummen med era pengar i våra BH och fick se med egna ögon hur era pengar kan räcka till så mycket. Vi har själva valt ut vad barnen ska få äta, att det inte ska snålas med grönsaker och att vi nog behövde några flaskor saft till. Och eftersom vi fick hjälp av dessa två kenyanska kvinnor så fick vi antagligen mycket mer för pengarna än om vi hade handlat själva. Dessutom valde vi att gå in i marknader och handla av enskillda personer istället för att handla allting på ett stort supermarket. På så vis har era pengar hjälpt långt fler familjer än de där barnen går på Love School. Ni skulle sett kvinnan som fick sälja tomater och lök för 100 svenska kronor, hon var så tacksam. (Är ledsen att jag inte har foton på detta, hade varit så fint att kunna visa. Men i de områden vi gick igår ska man vara försiktig att ta med sig värdesaker. Till skolan däremot ska jag ta med kameran och fota!)

 

Ja, och vet ni vad som är helt ofattbart fantastiskt? Trots att vi till och med hade pengar att köpa varsin påse mjöl till barnen... SÅ HAR VI PENGAR ÖVER! Vi har verkligen inte snålat med festen, och vi kunde ge barnen varsin påse mjöl i present - något jag egentligen aldrig trodde skulle gå. Nu kanske vi till och med kan ge dem ytterligare något. Vad det ska bli ska jag samtala med Veronica om, och er såklart! Det är era pengar och jag vill verkligen att ni ska känna att de går till exakt det jag sa. Jag hoppas ni känner er nöjda med hur era gåvor används. Jag är väldigt nöjd, väldigt väldigt nöjd. 

 

Så - hur mycket pengar blev det? Ja, enligt senaste rapporten från min far (som startat detta konto i Sverige inför festen och har hand om mina konton medan jag är här nere) var saldot 8800 kr.

ÅTTATUSENÅTTAHUNDRA KRONOR. Jag tror inte ni kan förstå hur mycket pengar det är här, men det är SÅ mycket. Ungefär en normal (dvs låg) årslön för en kenyan. Antagligen ännu mer om man ser till hur låga lönerna, om man ens har någon inkomst innen i slummen där festen ska vara är.

 

 

 

 

update: Nu är saldot på kontot 9800 kr. Jag är så glad och tacksam!